mitt omedvetna

Jag har ett problem, i mitt huvud pågår hela tiden en process där jag omedvetet jämför mig med alla andra i min omgivning. Eller alla är väl kanske att ta i, jag jämför mig med de som jag tycker är smartare, snyggare eller bara allmänt bättre på någonting än vad jag är. Det är helt sjukt, och det är inte precis så att jag går runt och anstränger mig för att hitta människor som jag vill jämföra mig med heller. Så fort jag slappnar av är det som att min hjärna får eget liv och börjar scanna av området runt omkring mig. Vips, helt plötsligt finns det en hel hög med perfekta människor, antingen är smalare och snyggare än mig, eller bättre på än det ena än det andra.

Till saken hör också att det inte är en människa som är bra på allt det där och samtidigt ser så otroligt bra ut, nej det kanske är fem personer. Min hjärna, eller mitt omedvetna kanske jag ska säga, vill alltså att jag ska vara fem personers bästa sidor. Jo, för inte tänker jag på att de, såklart, har mindre bra sidor med. Dåligt morgonhumör, lättirriterade.. Nej jag ser bara de bra, vill plocka det bästa från fem peroner och så ska jag vara. Det är inte att ha lite höga krav på sig själv det.

Det är så knäppt för egentligen, när jag tänker efter, vet jag ju att jag duger precis som jag är. Jag är jag punkt slut. Självförtroendet är det defenitivt inget fel på. Men självkänslan?

Det har varit såhär så länge nu. Vad jag än gör, vad jag än åstakommer kan jag aldrig tillåta mig att vara nöjd med mig själv, jag är aldrig bra nog. Hur bygger man upp en bra självkänsla egentligen?